Den röda tråden

Du har säkert hört talas om den röda tråden i något sammanhang. Men vad menar man egentligen när man säger att det löper en röd tråd genom texten? En text rör sig på något sätt i en riktning, från en punkt till en annan. Oavsett om det handlar om en roman där läsaren kastas in i en berättelse, eller en debattartikel där skribenten förfäktar en viss ståndpunkt. Texten är alltid på väg någonstans. Och den röda tråden visar vägen. I inledningen greppar läsaren tag i tråden och följer den sedan genom texten fram till dess slut. Det är den röda tråden som binder ihop orden och tankarna i texten till en sammanhängande enhet. Att det finns en röd tråd innebär alltså att resonemanget i debattartikeln är stringent, eller att handlingen i berättelsen hänger väl ihop. Men hur gör man egentligen för att väva in en röd tråd i sin text?

den röda tråden, text struktur disposition, svenska, skriva en bra text, skriv bättre texter

Kom på en idé

För att lyckas med den röda tråden är det viktigt att först och främst ha en tydlig idé med texten. Innan du påbörjar själva skrivandet bör du ha klart för dig varför du ska skriva, och vad du ska skriva om. Om du sätter igång direkt, utan att ha en tydlig idé, finns en risk att texten blir alltför spretigt. Börja därför med att noggrant fundera över vad din text har för syfte och vad den ska handla om – vad vill förmedla eller åstadkomma med texten? När du bestämt dig för textens syfte och tema kan du börja fylla den med mer innehåll: fakta, argument, intrig med mera. Men kom ihåg: allt innehåll ska vara förenligt med din övergripande idé. För att få en tydlig röd tråd krävs att du håller dig till din idé genom hela texten, från början till slut. Varje kapitel, stycke, mening och ord ska kännas relevant.

Strukturera texten med en tydlig disposition

När du har en tydlig idé kan du börja fundera över hur du ska organisera innehållet. Vilken disposition ska texten ha? Vid valet av disposition spelar flera faktorer en avgörande roll, till exempel textens genre. En debattartikel, en roman och en uppsats kan alla behandla samma ämne, men använder med största sannolikhet olika disposition (bland annat).
 
Det finns flera olika vedertagna dispositionsprinciper att välja mellan. Jag ska inte djupdyka i alla tänkbara sätt att disponera en text här, utan istället uppehålla mig endast vid tre vanliga principer för disposition:
 
Tematisk disposition innebär att texten indelas i olika avgränsade innehållsliga enheter. Du behandlar helt enkelt ditt ämne en aspekt i taget. Tematisk disposition är användbar i till exempel beskrivande texter som redogör för mycket fakta inom ett kunskapsområde.
 
Kronologisk disposition betyder att texten är strukturerad utifrån en tidslinje. Denna dispositionsprincip brukar framför allt förknippas med skönlitteratur – i till exempel en roman är händelserna generellt sett ordnade i tidsföljd. Olika nedslag i narrativets händelseförlopp behöver dock inte nödvändigtvis sorteras i temporal ordning (så att det som sker först också kommer först i boken), men det är ändå tiden som driver berättelsen framåt, och tidslinjen som binder samman handlingen. Men kronologisk disposition kan även fungera utmärkt i en del sakprosatexter. För bland annat instruktioner är kronologisk disposition helt klart att föredra. Känn efter om tidsföljd är rätt val för just din text.

den röda tråden, osynlig röd tråd i texten, disposition, struktur, kill your darlings, konnektiver, språkgranskning

Emfatisk disposition innebär i sin tur att textens innehåll sorteras efter hur viktigt det anses vara. Den viktigaste informationen kommer först, sedan den näst viktigaste, och så vidare. Emfatisk disposition är till exempel vanlig i nyhetsartiklar. Fördelarna med emfatisk disposition är flera. För det första fångar texten läsarens intresse direkt. För det andra kan texten kapas om så är nödvändigt. Redaktören kan enkelt stryka det sista av texten utan att förlora viktig information. Då kan textens längd snabbt justeras utifrån det utrymme som finns tillgängligt.
 
Det är inte heller ovanligt att flera olika principer för disposition får samsas i en och samma text. Som i den här artikeln. Här följer jag primärt en tematisk disposition, men också en kronologisk disposition eftersom jag i stora drag följer skrivprocessens steg. Jag tror dessutom att den viktigaste faktorn för att lyckas med den röda tråden är en genomtänkt idé, därefter en tydlig disposition; därför kan man också säga att den här texten (åtminstone så här långt) följer en emfatisk disposition.

Bind ihop texten med sambandsord

När du har valt en passande disposition gäller det att även få stycken och meningar att knyta an med varandra; nya delar av texten ska ha en tydlig koppling till tidigare delar. På samma gång ska det finnas en logisk framåtrörelse i texten. Det som sägs ska alltså födas ur det som redan sagts, samtidigt som det driver texten vidare.
 

Att ha ett tydligt och avgränsat innehåll är givetvis det första steget för att uppnå detta, men det gäller också att hitta rätt ord och formuleringar. Ett sätt att förtydliga hur olika tankar och resonemang hänger samman är att använda så kallade konnektiver, eller sambandsord. Det är ord vars funktion är just att signalera hur olika led i texten förhåller sig till varandra. De kan till exempel utrycka orsak (därför, eftersom), tillägg (dessutom, därtill), kontrast (däremot, tvärtom) eller slutsats (följaktligen, således). Dessa praktiska ord hjälper till att fläta samman texten.

Städa texten, eller "kill your darlings"

När du har skrivit texten återstår mycket arbete. Texten ska bearbetas, språkgranskas, redigeras och korrekturläsas. En stor del av detta arbete består av att gallra ut sådana partier som faktiskt inte passar in i helheten. Begreppet ”kill your darlings” används ofta för att benämna denna del av skrivprocessen. Vissa delar kändes säkert relevanta när du började skriva, men visar sig nu i efterhand göra mer skada än nytta. Texten måste slipas till en strömlinjeformad enhet, och då gäller det att rensa bort all överflödig information. Utsvävande sidospår kan verka spännande och lockande, men är ofta förödande för den röda tråden. Oftast bör allt innehåll som inte direkt bidrar till att lyfta fram din idé strykas. 

Inledning och avslutning

För att knyta ihop texten, och den röda tråden, är det viktigt med både en intresseväckande inledningen och en slagkraftig avslutning. I inledningen räcker skribenten över den röda tråden till läsaren och säger ”följ den här”. Läsaren följer sedan den röda tråden ut genom texten. Det är en resa där det är lätt att tappa bort sig. Men den röda tråden hjälper läsaren att hitta rätt, och förhoppningsvis lyckas läsaren följa den röda tråden hela vägen genom textens innehåll och handling.


   Charlie Kihl

textlyft, korrekturläsning, språkgranskning

Läs mer om den röda tråden:

Den röda tråden. Från Skolbok. 

Hur hänger det ihop? En bok om textbindning (2001) av Catharina Nyström. Ord och stil. Förlag: Hallgren Fallgren.

Röd tråd på Wikipedia. 

Att skriva är en viktig del av livet, och du kommer att avkrävas prov på denna förmåga både i skolan, arbetet och i det privata. Därför behöver du kunna skriva en bra text. Här kan du läsa hur du lyckas med texten.

För skribenten är det (oftast) självklart vad orden i texten syftar på. Men ibland kan otydlig syftning göra läsaren förvirrad. Ofta handlar det om syftningsfel med små ord exempelvis som eller sin/sitt.

Den som drabbas av skrivkramp börjar kanske ifrågasätta sin egen talang. Men skrivkramp kan drabba vem som helst, även erfarna författare. Låt inte skrivkrampen stoppa dig från ett liv som skribent.

Varför korrekturläsning? När du har skrivit klart ditt bokmanus är du naturligtvis ivrig att skicka iväg det till ett bokförlag. Men du vill ju också ge ditt manus så goda förutsättningar som möjligt att bli antaget.

Kommentera artikeln

Behöver du hjälp med korrekturläsning och språkgranskning?