Konsten att skapa en karaktär

Riktigt bra romaner har minst en karaktär som förändras radikalt under resans gång. Helst till det bättre. Charmören blir kär, gifter sig och förblir trogen sin partner resten av livet. Karriäristen upptäcker att det finns andra värden i livet än arbete. Egoisten inser att livet blir bättre om man bryr sig om andra. Och så vidare.
     Denna förändring är ofta en bärande del av handlingen. Är karaktären tillräckligt intressant så vill läsarna inget hellre än att vända blad efter blad och följa hans eller hennes kamp, i motgångarna och framstegen.

Konsten att skapa en karaktär, Textlyft, korrekturläsning, språkgranskning

Karaktären måsta kännas trovärdig

En förutsättning är förstås att den fiktiva karaktären känns äkta, det vill säga lika levande som människor som faktiskt finns på riktigt. Platta stereotyper väcker varken intresse eller sympati.

     Om den fiktiva karaktären ska lyckas fängsla läsarna, måste hen alltså ha både bra och dåliga egenskaper. Ingen kan identifiera sig med någon som är alltigenom god eller ond.

     Så hur gör författare för att skapa en fiktiv karaktär som är trovärdig?
     Först och främst måste de lära känna karaktären utan och innan. Vad har karaktären för drivkrafter? Har hen dolda hemligheter? Gamla trauman? Inre konflikter? Hur har karaktären hamnat i det läge hen befinner sig i?
     För att svara på de frågorna krävs att författaren vet vilka personlighetsdrag som är utmärkande, vad som är karaktärens styrkor respektive svagheter. Dessutom har karaktären naturligtvis en bakgrund, som säkert påverkar beteendet. Detsamma gäller hans eller hennes nuvarande sociala situation. Lever karaktären i en lycklig familj eller i outhärdlig ensamhet? Har hen ett arbete? Är det i så fall intressant eller mördande trist?
     Svaret på dessa frågor är av avgörande betydelse för händelseförloppet.

Vem är karaktären?

Förutom detta måste författaren även bestämma vad karaktären har för namn, ålder, kön, utseende, röst, mimik, gester, klädsel, med mera.
     Namnet är viktigt. Det måste stämma med åldern och härkomsten. Eller inte stämma, vilket i så fall kan vara en del av handlingen. Språket är också viktigt. Vilket ordförråd en människa har, och hur hen uttrycker sig, säger mycket om personen i fråga.
     Författaren behöver också ställa sig frågan om karaktärens inre överensstämmer med det yttre. Är karaktären en råbarkad buse med en ängels ansikte? Eller tvärtom. I så fall kanske det spelar roll för handlingen.

Läsarna vill skapa sina egna bilder av karaktärerna

När alla ovanstående frågor är besvarade vet författaren hur den fiktiva karaktären kommer att agera i varje given situation i boken. Därmed blir karaktärens beteende förhoppningsvis begripligt även för läsarna.
     Men observera att det bara är författaren som behöver känna till all denna bakgrundsinformation. Alltför utförliga beskrivningar hämmar läsarnas fantasi. De vill skapa sina egna bilder av karaktärerna. Dessutom blir nog de flesta läsare uttråkade av onödiga utvikningar.
     Till att börja med räcker det därför med några få, väl valda, konkreta detaljer. Resten kan komma fram efter hand, i handlingen, i dialoger eller inre monologer, det vill säga karaktärens tankar. Eller inte alls, om informationen inte är viktig för händelseutvecklingen.
 
Slutligen, var hittar man inspirationen till skapandet av intressanta karaktärer? I sin egen hjärna, så klart. Och genom att röra sig i olika miljöer med andra människor, betrakta dem noga och lägga användbara egenheter på minnet.

textlyft, korrekturläsning, språkgranskning

Läs mer om karaktärer:

Karaktärer, repliker, dialog (2011). Richard Rosengren. Studentlitteratur.

Bygg starkare karaktärer: Så här gör du (2014). Elizabeth Sims. Tidningen skriva. 

Igår eller i går? Imorgon eller i morgon? Ikväll eller i kväll? Idag eller i dag? Den här sortens temporala uttryck skapar en del osäkerhet. Ska de skrivas ihop eller isär? Om detta kan du läsa mer i den här artikeln.
Inledningen är viktig för att fånga läsaren och väcka nyfikenhet och läslust. Här kan du läsa om hur flera stora författare har formulerat sina inledande meningar, och på så sätt lära dig att själv skriva en lyckad inledning.
I talspråk uttalas både de och dem i regel som dom, och kanske är det därför som vissa har svårt att skilja mellan de och dem i skrift. Här kan du lära dig skillnaden mellan de och dem, samt när det är okej att skriva dom.
Är du osäker på när du ska skriva var respektive vart? I den här artikeln kan du läsa om hur du enkelt skiljer på dessa små ord. Var frågar nämligen efter befintlighet, medan vart efterfrågar information om riktning.

Kommentera artikeln

Behöver du hjälp med korrekturläsning och språkgranskning?