HEADFB

Lyckad inledning lockar läsaren

”Äntligen stod prästen i predikstolen.” Så börjar Selma Lagerlöfs debutroman, Gösta Berlings saga. Det är en fantastisk inledning. Boken gavs ut 1891, men det är fortfarande svårt att hitta en första mening som slår Lagerlöfs.
       Smaka på orden: ”Äntligen stod prästen i predikstolen.” Vad är det som gör denna mening så lockande? Ja, just det. Ordet äntligen. Utan det hade vi haft en präst, som stod i predikstolen, vilket ju är vad vi förväntar oss att en präst ska göra. Inte ett dugg fantasieggande, alltså. Men den här prästen stod ju äntligen där. Vad då, äntligen? Varför brukade han inte stå i predikstolen, som alla andra präster? Frågor och spekulationer hopar sig i läsarens huvud. Den som vill finna svaren, måste läsa vidare.
       Med ett enda oväntat ord har Selma Lagerlöf alltså skickligt lockat in läsaren i texten.
       Vilket är målet med alla inledningar. De ska slå an tonen, samtidigt som de väcker nyfikenhet och läslust.

skriv bra inledning, börja skriva, lyckad inledningTextlyft, korrekturläsning, språkgranskning

Fånga läsaren

Läsaren kan dock fångas på många olika sätt. Selma Lagerlöf ger oss en gåta. I Hemsöborna väljer August Strindberg istället att kasta läsaren rätt in i handlingen. Första meningen är klassisk: ”Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen.”
       En annan populär metod är att inleda med ett påstående. I Leo Tolstojs klassiker Anna Karenina väcks läsarens vetgirighet med meningen: ”Alla lyckliga familjer liknar varandra, varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis.”
       Och i Jane Austens episka kärleksroman Stolthet och fördom leds läsaren rakt in i dåtidens syn på kärlek och äktenskap. Boken skrevs i slutet av 1700-talet och första meningen lyder: ”Det är en allmänt vedertagen sanning att en ogift man försedd med en hygglig förmögenhet måste vara i behov av en hustru.”

Många olika metoder

En del författare nöjer sig med att konstatera fakta, utan krusiduller. Karen Blixen berättar om sina sjutton år i Kenya i boken Den afrikanska farmen och inleder helt enkelt med: ”Jag hade en gång en farm i Afrika vid foten av Mount Ngong.”
       Karen Blixen tar med läsaren till den plats där handlingen utspelar sig. En annan metod är att upplysa läsaren om tidpunkten.
       I En herrgårdssägen slår Selma Lagerlöf fast den specifika tiden med första meningen: ”Det var en skön höstdag mot slutet av trettiotalet.” Samma korta och koncisa metod använder August Strindberg i Röda rummet: ”Det var en afton i början av maj.”
       En del författare väljer istället att presentera berättarjaget med några väl valda ord. Somliga gör läsaren hemmastadd genom att beskriva en fiktiv plats med precisa detaljer som liknar den verkliga världen. En del anstränger sig för att skapa en stämning, symbolisk eller verklighetsbaserad. Andra överrumplar läsaren med något drastiskt och oväntat.
       Jag avslutar med min absoluta favorit på temat drastiskt och oväntat. Första meningen i Philippe Grimberts Hemligheten lyder: ”Trots att jag är enda barnet hade jag länge en bror.”

Slarva aldrig med första meningen

Samtliga ovanstående exempel är hämtade från romanernas värld. Principen är dock densamma för alla typer av texter. Även den som lagt ner möda på att skriva en uppsats eller avhandling vill ju nå ut med sitt verk.
       Som synes finns det en uppsjö av strategier för hur man kan skriva en bra inledning. Om man lyckas locka läsaren att börja läsa är mycket vunnet. Slarva därför aldrig med första meningen.

       Är sedan resten av texten också intressant så har du läsaren med dig ända till slutet.

textlyft, korrekturläsning, språkgranskning

Läs mer om att skriva en bra inledning:

Hur viktig är inledningen? Tidningen Skriva (2018).

On Writing: A Memoir of the Craft. Stephen King (2000).

En klassisk språkriktighetsfråga handlar om huruvida det ska vara objektsform eller subjektsform i jämförelseuttryck med än eller som. Heter det till exempel ”bättre än jag” eller ”bättre än mig”?
I talspråk uttalas både de och dem i regel som dom, och kanske är det därför som vissa har svårt att skilja mellan de och dem i skrift. Här kan du lära dig skillnaden mellan de och dem, samt när det är okej att skriva dom.
Den som drabbas av skrivkramp börjar kanske ifrågasätta sin egen förmåga. Men skrivkramp kan drabba vem som helst, även erfarna författare. Låt inte skrivkrampen stoppa dig från ett liv som skribent.
Varför korrekturläsning? När du har skrivit klart ditt bokmanus är du naturligtvis ivrig att skicka iväg det till ett bokförlag. Men du vill ju också ge ditt manus så goda förutsättningar som möjligt att bli antaget.

Kommentera artikeln

Behöver du hjälp med korrekturläsning och språkgranskning?