Bättre än jag eller mig?

Jämförelseuttryck med än (och som) kan orsaka en del osäkerhet. En vanlig fråga är ifall man ska använda subjektsform och skriva till exempel ”bättre än jag”, eller om det går lika bra att välja objektsform och skriva ”bättre än mig”. Den här språkriktighetsfrågan har dock till stor del slutat handla om rätt och fel. Att använda subjektsformen (jag) har förvisso traditionellt förespråkats av språkvårdare, men vi kan konstatera att även objektsformen (mig) numera är väl etablerad i både tal- och skriftspråk. Därför blir den här artikeln av ett mer resonerande slag. Jag kommer att behandla några argument både för valet av subjektsform och för valet av objektsform. Istället för att ge någon konkret rekommendation är syftet primärt att belysa vilka allmänna lärdomar vi kan dra om språk och språklig variation med hjälp av denna språkriktighetsfråga.

bättre än jag eller mig, språkfrågor, än mig eller jag, som mig eller jag, starkare än mig jag, större än jag mig, korrekturläsning, språkgranskning, online

Argument för subjektsform: ”bättre än jag”

Det finns åtminstone två vanligt förekommande argument för att subjektsformen, alltså jag, är korrekt språkbruk i den här typen av komparativa uttryck med än. Det första argumentet handlar om tradition. Tidigare har det ansetts mer korrekt att använda subjektsformen och skriva eller säga ”bättre än jag”. Tradition är dock inte i sig ett särskilt starkt argument för att hålla fast vid ett visst språkbruk, eftersom alla levande språk är i ständig förändring.
 
Det huvudsakliga argumentet för att använda subjektsformen jag i jämförande uttryck med än och som är istället ett grammatiskt argument. Argumentet bygger på att ”bättre än jag” är en så kallad satsförkortning. Då analyseras än som en subjunktion vilken inleder en förkortad komparativsats. Satsen skulle i sin helhet lyda ungefär: ”än vad jag är.” Om man skriver ut hela satsen är också subjektsformen jag det enda grammatiskt korrekta alternativet.

Argument för objektsform: ”bättre än mig”

Om man däremot inte skriver ut hela komparativsatsen finns egentligen ingen funktionell anledning att analysera ”än jag/mig” som en satsförkortning. Det går lika bra att betrakta yttrandet ”Hon är bättre än jag/mig” som komplett – det fungerar ju självständigt, även utan något tillägg. Varför då utvidga den grammatiska analysen till att inkludera element som endast existerar i tanken? Om man ser yttrandet som fullständigt går det dessutom att framföra grammatiska argument för att välja objektsform och skriva ”än mig”. Jag ska övergripande presentera två sådana argument.
 
Ett vanligt argument bygger på att än likaväl kan analyseras som en (komparativ) preposition, istället för att analyseras som en subjunktion. Då följer det naturligt att man också väljer objektsformen mig. Pronomen som kommer efter en preposition får nämligen som regel objektsform. Enligt detta argument skulle meningen ”Hon är bättre än mig” analyseras på samma sätt som exempelvis meningen ”Hon skrev ett brev till mig.”
 
Nästa argument angriper själva idén om att ”än jag” bör analyseras som en satsförkortning. Följande mening får tjänstgöra som exempel: ”Hon är bättre än sin syster.” Här bör man nämligen välja sin (och inte hennes) för att syfta tillbaka på subjektet. Men om ”än sin syster” analyseras som en satsförkortning blir den fullständiga, utskrivna versionen grammatiskt felaktig: ”Hon är bättre än sin syster är.” Här krockar alltså två traditionella språkregler.
 
Men egentligen spelar inget av dessa argument särskilt stor roll.

"Bättre än jag" eller "bättre än mig"?

Det starkaste argumentet för såväl ”bättre än jag” som ”bättre än mig” är snarare att båda alternativen är väl etablerade i vårt språk och används frekvent av många svensktalande. Enligt en stor del av vår språkgemenskap är det korrekt att skriva och säga ”bättre än jag”, medan många andra anser att det korrekta alternativet är ”bättre än mig”. Men samtidigt skaver både ”bättre än mig” och ”bättre än jag” språkkänslan hos somliga. Inget av alternativen är felaktigt – men inget alternativ är heller helt störningsfritt. Om du skriver till en bred målgrupp kommer troligtvis en del läsare att reagera negativt oavsett om du väljer mig eller jag.
 
Möjligen finns fortfarande viss stilistisk variation, och subjektsformen kan betraktas som en aning mer formell. Om du skriver till exempel en akademisk text kan det alltså finnas skäl att välja subjektsformen och skriva ”Hon är bättre än jag.” Men i slutändan väger ändå personlig preferens tungt i valet mellan mig och jag i den här typen av komparativa uttryck.

Den här språktighetsfrågan kan fungera som en påminnelse om att språket är allas vår gemensamma egendom. Alla använder vi språket tillsammans, och allas språkkänsla har samma värde. När det gäller komparativa uttryck är det tydligt att det finns två konkurrerande uttryckssätt i språkbruket. Vissa föredrar att använda subjektsformen jag, medan andra tycker att det känns bättre att använda objektsformen mig. Att ett alternativ känns rätt för dig betyder inte nödvändigtvis att det andra alternativet är fel. Det här är sant för en rad olika språkriktighetsfrågor. Förändring och variation är naturliga inslag i alla levande språk. Därför måste språkliga variationer kunna samexistera inom vår språkgemenskap, likaväl som vi alla måste klara av att samexistera inom samhället.



   Charlie Kihl

textlyft, korrekturläsning, språkgranskning

Läs mer om jämförelseuttryck

Språkriktighetsboken (2005/2011) av Svenska språknämnden. Förlag: Norstedts Akademiska Förlag

Heter det större än jag eller större än mig? Frågelådan, Institutet för språk och folkminnen

Större än mig/större än jag. Språket i P1

Är du osäker på när du ska skriva var respektive vart? I den här artikeln kan du läsa om hur du enkelt skiljer på dessa ord. Var frågar nämligen efter befintlighet, medan vart efterfrågar information om riktning.
Ofta går det bra att skriva och säga antingen till imorgon eller tills imorgon. Men inte alltid. Ibland är till det korrekta alternativet, och ibland är bara tills rätt. Och heter det exempelvis till dess eller tills dess
Att böja ordet orange orsakar inga problem när vi talar, men när vi skriver är det inte lika enkelt. Kan man skriva "vår orangea logga"? Är det korrekt att skriva "det orange kuvertet"? Lär dig mer om att böja orange här.
I vårt språk finns det många ord som liknar varandra, både i fråga om uttal och utseende. Två sådana ord är likväl och likaväl. Men trots att de ser lika ut, har de olika betydelse. Lär dig skilja på likväl och likaväl.

Kommentera artikeln

Behöver du hjälp med korrekturläsning och språkgranskning?