Ett ord eller flera?

Särskrivning är ett språkfel som inte sällan skapar stor irritation. Därför är det viktigt att du som skribent undviker särskrivningar i din text. Tyvärr tycks somliga skribenter ändå vara osäkra på huruvida vissa ord och uttryck ska skrivas med ett ord eller flera. Osäkerhet förekommer såväl för vanliga fasta uttryck som för enskilda ord. Heter det till exempel överhuvudtaget eller över huvud taget? Och när ska man skriva skumtomte respektive skum tomte? Lyckligtvis finns ofta tydliga rekommendationer att förhålla sig till. I den här artikeln tänkte jag kika lite närmare på just särskrivning och sammansättning. Jag kommer även presentera en lista med fasta uttryck som emellanåt orsakar problem.
ett ord eller flera, språkfrågor

Fasta uttryck

Ibland utgör flera ord en sammanhängande enhet. Ofta rör det sig om flera enskilda ord som använts tillsammans så mycket att deras individuella betydelse har bleknat i sammanhanget – i stället har de alltmer börjat fungera som en betydelsemässig enhet. Ett problem med sådana fasta uttryck är att det förekommer viss osäkerhet om hur de ska skrivas. Vissa bör skrivas samman till ett ord, medan andra hellre ska skrivas isär. För en del av de fasta uttrycken varierar dessutom bruket, vilket kan göra även erfarna skribenter osäkra. Ofta orsakar till exempel tidsuttryck som börjar med i (i dag eller idag?) problem.
 
Nedan följer ett urval av fasta uttryck. Listan utgår från rekommendationerna i Myndigheternas skrivregler (2014) och Svenska skrivregler (både den tredje upplagan från 2008 och den senaste upplagan från 2017). Det alternativ som rekommenderas i Myndigheternas skrivregler är understruket medan det som förordas i Svenska skrivregler är fetmarkerat. Men man ska inte glömma bort att språkbruket faktiskt varierar, och för flera av uttrycken accepteras både den sammanskrivna och den särskrivna varianten. I sådana fall är båda alternativen fetmarkerade. Även då valet är fritt bör du dock vara konsekvent och använda samma skrivsätt genom en och samma text.
 

  • allt fler / alltfler
  • allt mer / alltmer
  • bak och fram / bakochfram
  • där med / därmed
  • efter hand / efterhand
  • framför allt / framförallt
  • för resten / förresten
  • för sent / försent
  • före detta / föredetta
  • hur som helst / hursomhelst
  • i alla fall / iallafall
  • i dag / idag
  • i fred / ifred
  • i gång / igång
  • i går / igår
  • i kväll / ikväll
  • i morgon / imorgon
  • i natt / inatt
  • i ordning / iordning
  • i stället / istället
  • i så fall / isåfall
  • i väg / iväg
  • mitt emot / mittemot
  • när som helst / närsomhelst
  • på gång / pågång
  • på väg / påväg
  • runt om / runtom
  • så klart / såklart
  • så som / såsom
  • till exempel / tillexempel
  • till handa / tillhanda
  • tills vidare / tillsvidare
  • tvärt om / tvärtom
  • upp och ner / uppochner
  • var sin / varsin
  • var så god / varsågod
  • över huvud taget / överhuvudtaget

Särskrivning eller sammansättning?

Särskrivningar skapar som sagt mycket irritation. Även om det oftast är självklart vad skribenten försöker säga, stör särskrivningar läsningen. Läsarens uppmärksamhet riskerar att fastna på en särskrivning, i stället för att flyta vidare genom texten. Särskrivningar blir dessutom ofta ganska komiska, vilket ytterligare drar fokus från textens innehåll. En annan risk är att läsaren uppfattar särskrivningar som ett tecken på bristande bildning hos skribenten, vilket i så fall kan vara förödande för textens trovärdighet.

 
De flesta svensktalande vet i regel när orden ska skrivas ihop i en sammansättning. Men ibland kan man trots allt känna sig osäker. Då kan man testa att lyssna på betoningen för att avgöra ifall det rör sig om ett ord eller flera. En sammansättning har nämligen en speciell dubbelbetoning med både huvudbetoning och bibetoning. Jämför till exempel betoningen i kassapersonalen (personalen som arbetar i kassan) och den kassa personalen (som är dålig). När vi talar markerar vi skillnaden med hjälp av betoning, men i skrift behöver vi visa vad vi menar med andra medel – därför gäller det att skriva rätt. Vid vissa förbindelser är det dock praktiskt taget likgiltigt huruvida man väljer att skriva samman eller isär, såsom vid extraval eller extra val.

Om du känner dig osäker på vilka ord och uttryck som ska skrivas ihop respektive isär, kan du ta hjälp av en korrekturläsare som granskar språket i texten och ser till att den är fri från särskrivningar, stavfel och andra språkfel. 



   Charlie Kihl
textlyft, korrekturläsning, språkgranskning

Läs mer om olika skrivregler:
 

Svenska skrivregler (2008). Språkrådet. Förlag: Liber AB

Svenska skrivregler (2017). Ola Karlsson ; Språkrådet. Förlag: Liber AB

Myndigheternas skrivregler (2014). Språkrådet. Förlag: Norstedts Juridik AB

Sverige mot särskrivningar. Facebook-grupp.

Med vissa språkliga uttryck kan vi enkelt signalera vår inställning till det vi talar om. Valet mellan exempelvis chans eller risk avslöjar hur vi värderar utfallet. Här diskuteras ett par sådana ord och uttryck.

Datorn har blivit riktigt duktig på att granska text. Men den är fortfarande bara ett hjälpmedel. Det finns många skrivfel som datorn inte lyckas hitta. Här kan du läsa om några språkfel som kräver en mänsklig korrekturläsare.

För skribenten är det (oftast) självklart vad orden i texten syftar på. Men ibland kan otydlig syftning göra läsaren förvirrad. Ofta handlar det om syftningsfel med små ord exempelvis som eller sin/sitt.

Att stav rätt är inte alltid lätt. Ibland kan man faktiskt bli osäker på hur ett ord ska stavas. Då behöver man ta reda på ordets korrekta stavning. Här har vi sammanställt en lista med svårstavade ord som ofta stavas fel.

Kommentera artikeln

Behöver du hjälp med korrekturläsning och språkgranskning?