Vanliga syftningsfel

Att skriva en text handlar i regel om att förmedla något till den som ska läsa texten. Du formulerar dina tankar i ord för att ge läsaren tillgång till dem. För den som skriver är budskapet (oftast) självklart, vilket är tur, annars skulle resultatet av skrivandet förmodligen bli rätt rörigt. Men självklarheten kan även orsaka problem. I och med att budskapet är så självklart för dig som skribent finns nämligen en risk att du inte upptäcker eventuella otydligheter som försvårar för läsaren att ta till sig textens budskap. Inte sällan består sådana otydligheter av syftningsfel. I den här artikeln kan du läsa om just vanliga syftningsfel. 

vad syftar du på, syftning språkfrågor, korrekt

”John bad Lisa korrekturläsa sin text”

Ibland kan valet mellan sina/sin/sitt och hennes/hans/deras/dess ge upphov till syftningsfel. En regel som ofta åberopas för att vägleda skribenter är att sina/sin/sitt ska användas för att syfta tillbaka på satsens subjekt. Det är också en bra regel att utgå ifrån, eftersom den fungerar väl i enklare satser som endast innehåller ett enda subjektliknande element:

          John språkgranskade sin text 

I satsen ovan syftar sin utan tvekan tillbaka på subjektet John. För att i stället syfta på någon annan, utanför satsen, skulle skribenten enligt tumregeln behöva använda ett annat pronomen, exempelvis hans eller hennes. Men det faktiska språkbruket är inte så konsekvent som regelsamlingar ibland kan ge sken av. Det är inte ovanligt att sin byts ut även om det fortfarande är satsens subjekt som åsyftas: 

          John språkgranskade hans text 

Ovanstående sats ska enligt regeln tolkas som att John har språkgranskat någon annans text, men eftersom språkbruket vacklar är det inte orimligt att flera läsare kommer att tillskriva samma betydelse både till meningen med sin och till meningen med hans. Om man strävar efter tydlighet bör man dock välja sin för att syfta tillbaka på satssubjektet i den här typen av meningar.

syftningsfel, sin sin hans hennes, skriv tydlig text, syftning

Knepigare blir det när det finns flera subjektliknande element i en sats. Då är det långt ifrån självklart vad sin faktiskt syftar på. För det första kan huvudsatsen innehålla en bisats: 

          Lisa tyckte att John skulle korrekturläsa sin text 

I det här exemplet fungerar bisatsen ”att John skulle korrekturläsa sin text” som objekt i huvudsatsen. Huvudsatsens subjekt är Lisa, men sin syftar här troligtvis på bisatsens subjekt John. Om texten i fråga skulle vara skriven av Lisa skulle sin behöva bytas ut mot hennes, men hennes skulle då även kunna syfta på en tredje person utanför meningen. Såvida det inte framgår av sammanhanget vem som åsyftas, uppstår därför viss tvetydighet.

Ett liknande problem hittar vi i meningar som innehåller så kallade satsförkortningar. Här är risken för missförstånd ännu större, eftersom sin dels kan syfta på ett tankesubjekt i satsförkortningen, dels på huvudsatsens subjekt:

 
          John bad Lisa korrekturläsa sin text
 

I det här exemplet är John återigen subjekt, medan Lisa tar på sig rollen som objekt. Men Lisa fungerar även som tankesubjekt: det är hon som ombeds utföra verbet korrekturläsa. Enligt tumregeln ska alltså sin syfta på satssubjektet (John) i meningar som denna, men eftersom det faktiska språkbruket varierar är det ingen hållbar regel att följa för den som eftersträvar tydlighet. Som skribent är det viktigt att komma ihåg att det inte är något självändamål att följa inlärda regler – om läsaren uppfattar texten som otydlig hjälper det föga att du kan urskulda dig genom att hänvisa till ”reglerna”. Ett bättre alternativ är att helt enkelt formulera om meningen för att minimera risken för missförstånd.

Syftningsfel med som

Ett annat vanligt syftningsfel uppstår när som används för att lägga till ytterligare information till ett tidigare nämnt substantiv eller pronomen. Som pekar normalt tillbaka på det närmast föregående substantivet eller pronomenet, och då är syftningen oftast tydlig: 

          Jag har skrivit en uppsats som jag vill att du kikar på

Problem kan däremot uppstå om som används för att syfta tillbaka på ett ord som det står en bit ifrån. Det här är speciellt riskabelt ifall meningen innehåller andra substantiv och pronomen vilka står närmare som än det ord vilket som faktiskt syftar på: 

          Jag har skrivit en uppsats om tv-serier som jag vill att du kikar på 

I det här exemplet framgår det inte om det är uppsatsen eller tv-serierna som åsyftas. Av sammanhanget kan mottagaren av meddelandet antagligen utröna vad skribenten menar, men syftningen är likväl tvetydig. I meningar som denna kan det vara värt att välja ett annat sätt att formulera sig.

syftningsfel med som, störande språkfel, klarspråk, skriv tydlig text

Till följd av att som normalt syftar tillbaka på ett specifikt ord, är det också rimligt att läsaren gör en sådan tolkning. Syftningsfel kan därför uppstå ifall som används för att syfta tillbaka på mer än ett ord: 

         Jag fortsatte skriva på mitt bokmanus, som irriterade honom 

Här är det rimligt att läsaren drar slutsatsen att själva innehållet i bokmanuset irriterade honom. Om skribenten i stället vill syfta tillbaka på hela satsen kan som bytas ut mot vilket

         Jag fortsatte skriva på mitt bokmanus, vilket irriterade honom 

Nu är det i stället det faktum att ”Jag fortsatte skriva på mitt bokmanus” som väckte irritation.

Subjektsregeln

Ibland uppstår roliga syftningsfel vid brott mot den så kallade subjektsregeln. Enligt subjektsregeln bör ett underförstått tankesubjekt i en satsförkortning vara detsamma som satsens subjekt. Om tankesubjektet i stället är någon annan än satssubjektet finns en risk att läsaren ändå tolkar satsens subjekt som tankesubjekt i satsförkortningen. Då uppstår ibland lustiga tolkningsalternativ. Det ska dock påpekas att subjektsregeln inte är någon hållbar språklig regel, men den får ändå fungera som benämning på den här typen av syftningsfel. Det mest klassiska exemplet på brott mot subjektsregeln är antagligen:
 

          Halvt vansinnig och omgiven av dåliga rådgivare kan jag inte annat
          än beklaga Erik XIV

 

Här uppkommer ett syftningsfel eftersom satsförkortningen Halvt vansinnig och omgiven av dåliga rådgivare syftar på Erik XIV, och inte på satsens subjektet jag. Samma problem återfinns i följande exempel:

 
          Full av problem överlämnade han texten till mig
 

Antagligen var det texten som var full av problem – och inte han – men meningen lämnar alltså fler tolkningsalternativ öppna. Och det är just den här möjligheten till flera tänkbara tolkningar som kan skapa irritation. I det här fallet kan det därför vara klokt att formulera om meningen: ”Han överlämnade texten, som var full av problem, till mig.”
 

Ibland åsyftas dessutom ett tankesubjekt som står helt utanför satsen:

 
          Genom att skriva tydliga texter kan alla läsare ta till sig innehållet
 

Här är det uppenbart att tankesubjektet bakom Genom att skriva tydliga texter inte är alla läsare. Det framgår dock inte vem det är som bör skriva tydliga texter. I ett givet sammanhang skulle det antagligen framgå, men det är inte självklart. Meningen kan vara såväl en uppmaning till en specifik person som en generell rekommendation.
 
För den som vill skriva tydliga texter kan det vara en god idé att undvika den här sortens tvetydig syftning. Det ska dock tilläggas att brott mot subjektsregeln sällan skapar några egentliga missförstånd – och att bryta mot subjektsregeln är oproblematiskt så länge syftningen är tydlig.

Avslutning

Om du som skribent strävar efter att skriva en tydlig text kan det vara en bra idé att följa de olika regler och rekommendationer som tagits upp i den här artikeln. Med det sagt måste jag ändå poängtera att reglerna inte alltid räcker till, och det kan uppstå missförstånd även om du följer dem. Inte heller är det något självändamål att följa reglerna till punkt och pricka. I slutändan spelar det ingen roll att du har ”rätt”. Det är läsarens upplevelse av texten som avgör hur väl du har lyckats med din uppgift som skribent.

Så här avslutningsvis vill jag även betona att tvetydig syftning sällan skapar några egentliga missförstånd; det framgår nästan alltid av sammanhanget vad som faktiskt avses. Snarare handlar det om att syftningsfel, liksom alla andra språkfel, riskerar att störa flytet i läsningen och irritera läsaren. I värsta fall tappar läsaren förtroendet för texten. Därtill riskerar syftningsfel att styra läsarens uppmärksamhet iväg från textens viktiga innehåll och budskap. Det finns alltså starka skäl att sträva efter tydlig syftning.
 
Det kan dock vara svårt för skribenten att själv avgöra huruvida syftningen är tydlig eller inte i sin egen text – för skribenten är det ju självklart vad som åsyftas. Det är därför lätt att bli blind för syftningsfel i den egna texten. Att låta någon utomstående korrekturläsa eller språkgranska en verk kan därför vara en bra idé.

 
 
   Charlie Kihl

textlyft, korrekturläsning, syftningsfel

Läs mer om syftningsfel:
 

Subjektsregeln finns inte (2003) av Benjamin Lyngfelt. I Språkvård 1/2003

Språkriktighetsboken (2005/2011) av Svenska språknämnden. Förlag: Norstedts Akademiska Förlag

Så gör jag: konsten att skriva (2012) av Bodil Malmsten. Förlag: Modernista

Ibland blir man osäker på om ett ord eller uttryck ska skrivas samman eller skrivas isär. Fasta uttryck kan orsaka problem även för erfarna skribenter. Samtidigt stör sig många på löjeväckande särskrivningar.

Datorn har blivit riktigt duktig på att granska text. Men den är fortfarande bara ett hjälpmedel. Det finns många skrivfel som datorn inte lyckas hitta. Här kan du läsa om några språkfel som kräver en mänsklig korrekturläsare.

Varje viktig text är värd lite extra uppmärksamhet. Innan du skickar in exempelvis din C-uppsats kan det vara en god idé att låta en språkgranskare kontrollerna att språket är korrekt och att hela texten håller hög kvalitet.

Att skriva är en viktig del av livet, och du kommer att avkrävas prov på denna förmåga både i skolan, arbetet och i det privata. Därför behöver du kunna skriva en bra text. Här kan du läsa hur du lyckas med texten.

Kommentera artikeln

Behöver du hjälp med korrekturläsning och språkgranskning?