Textbearbetning – Vilka metoder finns det?

Att arbeta med textbearbetning syftar till att förbättra din text. Det finns flera typer av textbearbetning, vilket du kan läsa mer om på denna sida. Få reda på vad som kännetecknar de olika metoderna och läs mer om hur dina texter kan bli bättre med hjälp av textbearbetning.

Korrekturläsning

En bra korrekturläsare uppmärksammar brister som gör din text mindre trovärdig. Det kan till exempel röra sig om grammatiska fel och stavfel. Läs mer om vad som brukar ingå i granskningen på vår sida om korrekturläsning. Priset för en korrekturläsning varierar och rollen som korrekturläsaren har kan också skilja sig från fall till fall. I slutet får du ett användbart tips gällande korrekturläsning.

Textgranskning

Det är bra att göra en textgranskning innan en text publiceras. Tanken bakom en textgranskning är att upptäcka om texten spretar åt olika håll och granska om den sitter ihop eller inte. En textgranskning är oftast mer omfattande än en korrekturläsning. Idag finns det stora möjligheter att granska engelska texter online – läs våra tips på tjänster du kan använda dig av.

Textgranskning eller korrekturläsning?

Här får du reda på hur du kan tänka vad gäller textgranskning eller korrekturläsning. Metoderna skiljer sig ofta något åt, även om liknande tjänster kan benämnas med samma namn. Det finns vissa huvuddrag mellan de olika metoderna, vilket du får koll på om du läser mer om ämnet hos oss.

Textproduktion

Att producera text kan skilja sig mycket beroende på till vem det är du skriver och vilken typ av text som ska skrivas. Det finns dock vissa saker som är bra att tänka på när det kommer till textproduktion. Här kan du läsa mer om 6 saker att tänka på när du skriver en text. 

Lektör

Många författare tar hjälp av en lektör som ska komma med feedback och åsikter på en text för att göra den bättre. Läs mer om vad det innebär att vara lektör och hur man blir en lektör. Du kan också läsa mer om vilka egenskaper som är bra att ha i yrket.

Språkfrågor

I svenska språket finns det några återkommande språkfrågor (och i vissa fall livliga språkdebatter) som ständigt är aktuella och återkommande. Det gäller till exempel användningen av idag eller i dag som är en svår nöt att knäcka för många. Det finns en regel som gör det lättare att minnas hur du ska tänka.  

En annan vanligt fråga är när tankstreck eller bindestreck används. Här kan du få exempel på situationer och sammanhang där var och en av skiljetecknen används. Exempelmeningarna underlättar för dig nästa gång du har funderingar kring denna fråga. 

När det kommer till språkfrågor måste vi också nämna de och dem-regeln. Det är kanske den klurigaste nöten att knäcka, i alla fall om man ser till vanliga felskrivningar i media. Även här kan du läsa mer om vad som gäller och få tips vilken variant du ska använda om du är osäker.