Språkfrågor

Här försöker vi besvara vanliga frågor om det svenska språket. Vi tror att kunskap om språk är till stor nytta för alla som använder språket som verktyg i sitt yrke. Men framför allt är språk ett både roligt och spännande ämne som berör alla människor. 

Textbildning, online, svar på språkfrågor, språkfrågor, frågor om språk, svar om språk, svenska språket, textlyft, språkservice, korrekturläsning språkgranskning

För skribenten är det (oftast) självklart vad som åsyftas i texten. Men ibland kan otydlig syftning göra läsaren förvirrad. Ofta handlar det om syftningsfel med små ord exempelvis 
som eller sin/sitt.

Att böja ordet orange orsakar inga problem när vi talar, men när vi skriver är det inte lika enkelt. Går det bra att skriva "vår orangea logga"? Är det korrekt att skriva "det orange kuvertet"? Läs mer om att böja orange här.

En klassisk språkriktighetsfråga handlar om huruvida det ska vara objektsform eller subjektsform i jämförelseuttryck med än eller som. Heter det till exempel "bättre än jag" eller "bättre än mig"?

Är du osäker på när du ska skriva var respektive vartVar frågar efter befintlighet, medan vart efterfrågar information om riktning. I den här artikeln kan du läsa mer om hur du enkelt skiljer på dessa små frågeord.

Ibland blir man osäker på om ett ord eller uttryck ska skrivas samman eller isär. Fasta uttryck kan orsaka problem även för erfarna skribenter. Samtidigt stör sig många läsare på löjeväckande särskrivningar.

Det finns många ord som liknar varandra, både i fråga om uttal och utseende. Två sådana ord är likväl och likaväl. De har olika betydelse, men blandas ibland ihop. Här kan du lära dig att skilja på likväl och likaväl.

Till eller tills? Ofta går det bra att skriva och säga antingen till eller tills. Men inte alltid. Ibland är till det korrekta alternativet, och ibland är bara tills rätt. Heter det exempelvis till dess eller tills dess

Vissa ord är så kallade homofoner: de uttalas likadant men stavas olika. Ibland är det bara valet mellan <e> och <ä> som skiljer två ord från varandra. Så är det till exempel för ord som verkar och värkar.

Sommaren 2009 togs den så kallade språklagen i bruk. Språklagen består av ett antal paragrafer om det svenska språket, det svenska teckenspråket samt fem minoritetsspråk. Här kan du läsa mer om vad språklagen innebär.

Med vissa språkliga uttryck kan vi enkelt signalera vår inställning till det vi talar om. Valet mellan exempelvis chans eller risk avslöjar hur vi värderar ett utfall. Här diskuteras ett par sådana ord och uttryck.

Att stava rätt är inte alltid lätt. Ibland kan man bli osäker på hur ett ord ska stavas. Då behöver man ta reda på ordets korrekta stavning. Här har vi sammanställt en lista med några svårstavade ord som ofta stavas fel.

Ett vanligt fel som korrekturläsare och språkgranskare hittar är att semikolon används där det egentligen skulle varit kolon, till exempel före citat och uppräkningar. Hur ska man använda kolon och semikolon? 

Här svarar vi på vanliga språkfrågor