Språkfrågor

Här försöker vi besvara vanliga frågor om det svenska språket. Vi tror att kunskap om språk är till stor nytta för alla som använder språket som verktyg i sitt yrke. Men framför allt är språk ett både roligt och spännande ämne som berör alla människor. 

Textbildning, online, svar på språkfrågor, språkfrågor, frågor om språk, svar om språk, svenska språket, textlyft, språkservice, korrekturläsning språkgranskning

I talspråk uttalas både de och dem i regel som dom, och kanske är det därför som vissa har svårt att skilja på de och dem i skrift. Här kan du lära dig skillnaden mellan de och dem, samt när det är okej att skriva dom.

Är före och innan utbytbara synonymer, eller finns det tillfällen då endast antingen före eller innan är korrekt språkbruk? I den här artikeln kan du läsa om när du ska använda före respektive innan.

En klassisk språkriktighetsfråga handlar om huruvida det ska vara objektsform eller subjektsform i jämförelseuttryck med än eller som. Heter det till exempel "bättre än jag" eller "bättre än mig"?

Är du osäker på när du ska skriva var respektive vartVar frågar efter befintlighet, medan vart efterfrågar information om riktning. I den här artikeln kan du läsa mer om hur du enkelt skiljer på dessa små frågeord.

Att böja ordet orange orsakar inga problem när vi talar, men när vi skriver är det inte lika enkelt. Går det bra att skriva "vår orangea logga"? Är det korrekt att skriva "det orange kuvertet"? Läs mer om att böja orange här.

Det finns många ord som liknar varandra, både i fråga om uttal och utseende. Två sådana ord är likväl och likaväl. De har olika betydelse, men blandas ibland ihop. Här kan du lära dig att skilja på likväl och likaväl.

 Ett vanligt fel som korrekturläsare upptäcker är att bindestreck används på ställen där det egentligen skulle varit ett tankstreck. Här kan du lära dig när du ska använda bindestreck respektive tankstreck.

Till eller tills? Ofta går det bra att skriva och säga antingen till eller tills. Men inte alltid. Ibland är till det korrekta alternativet, och ibland är bara tills rätt. Heter det exempelvis till dess eller tills dess

Ibland blir man osäker på om ett ord eller uttryck ska skrivas samman eller isär. Fasta uttryck kan orsaka problem även för erfarna skribenter. Samtidigt stör sig många läsare på löjeväckande särskrivningar.

Med vissa språkliga uttryck kan vi enkelt signalera vår inställning till det vi talar om. Valet mellan exempelvis chans eller risk avslöjar hur vi värderar ett utfall. Här diskuteras ett par sådana ord och uttryck.

Att stava rätt är inte alltid lätt. Ibland kan man bli osäker på hur ett ord ska stavas. Då behöver man ta reda på ordets korrekta stavning. Här har vi sammanställt en lista med några svårstavade ord som ofta stavas fel.

Ett vanligt fel som korrekturläsare och språkgranskare hittar är att semikolon används där det egentligen skulle varit kolon, till exempel före citat och uppräkningar. Hur ska man använda kolon och semikolon? 

Själv eller ensam? Nu för tiden används själv ofta i betydelsen 'ensam'. Det beror troligtvis på att ensam ibland väcker oönskade negativa associationer. Men detta kan leda till att vissa meningar blir tvetydiga.

Igår eller i går? Imorgon eller i morgon? Ikväll eller i kväll? Idag eller i dag? Den här sortens temporala uttryck skapar en del osäkerhet. Ska de skrivas ihop eller isär? Om detta kan du läsa mer i den här artikeln.

För skribenten är det (oftast) självklart vad som åsyftas i texten. Men ibland kan otydlig syftning göra läsaren förvirrad. Ofta handlar det om syftningsfel med små ord exempelvis 
som eller sin/sitt.

Vissa ord är så kallade homofoner: de uttalas likadant men stavas olika. Ibland är det bara valet mellan <e> och <ä> som skiljer två ord från varandra. Så är det till exempel för ord som verkar och värkar.

Till hands eller till handa? I den här artikeln kan du läsa om när du ska använda till hands respektive till handa. Dessa uttryck må vara lika varandra, men har olika betydelser och används i olika sammanhang. 

Sommaren 2009 togs den så kallade språklagen i bruk. Språklagen består av ett antal paragrafer om det svenska språket, det svenska teckenspråket samt fem minoritetsspråk. Här kan du läsa mer om vad språklagen innebär.

Här svarar vi på vanliga språkfrågor