HEADFB

Tio steg för att skriva en bra text

Att skriva texter är en viktig del av livet. Du kommer att avkrävas prov på denna konst såväl i skolan och arbetet som i det privata – och många gånger är det direkt avgörande att du klarar av att författa en klanderfri text. Oavsett om du ska skriva en uppsats på universitetet, ett pressmeddelande för jobbet, ett cv till en potentiell arbetsgivare eller en debattartikel i tidningen, så har du ett specifikt syfte med texten. Givetvis vill du då också att texten uppfyller sitt ändamål: att du får högsta betyg, att läsarna tar till sig din åsikt eller att du får underteckna ett nytt anställningsavtal. För att lyckas med detta behöver du skriva en bra text. Därför ger vi dig här tio steg som kan hjälpa dig att lyckas med texten.

10 steg för att skriva en bra text, bli en bättre skribent, skriva bättra texter, skrivguiden, skrivtjänst

1. Varför ska du skriva, och till vem?

Det första du behöver göra är att fundera över varför du ska skriva. Vilket syfte har din text, och vilken funktion ska den fylla? Redan nu kan det vara bra att bestämma om texten ska vara exempelvis underhållande, informerande eller argumenterande. Vad vill du att mottagaren ska få ut av att läsa texten?

Och vem är egentligen den tilltänkta läsaren? Det är viktigt att tidigt fundera över vem som ska läsa din text, så att du kan anpassa innehållet och språket efter mottagaren, d.v.s. mottagaranpassa texten.


Mottagaranpassning är viktigt för att läsaren ska ta till sig textens budskap. Om din text riktar sig till en bred målgrupp, eller till nybörjare inom ämnet, behöver du antagligen använda ett enkelt språk och förklara svåra men nödvändiga termer och begrepp. Men om du i stället skriver till en specifik målgrupp, som du vet är väl bevandrad i ämnet, kan du troligtvis tjäna på att använda ett mer avancerat språkbruk. Du behöver framför allt ta hänsyn till den tilltänkta läsarens språkliga kompetens och förkunskaper i ämnet.

2. Samla information till texten

Nästa steg är att samla innehåll till din text. När du har klargjort vad texten har för syfte och mottagare, är det dags att börja leta information om ditt ämne. Nu behöver du läsa böcker, artiklar och tidskrifter, eller inhämta fakta från andra källor, för att få ihop material till din text. Det är även nu som du behöver komma på argument till din debattartikel, eller idéer och resonemang till din uppsats. Skriv ned allting som du kan ha användning för – rensa kan du göra senare.

3. Strukturera ditt innehåll

Steg tre handlar om att strukturera ditt innehåll. Vid det här laget borde du ha flera olika idéer, argument och resonemang, och du borde ha mycket information om ämnet. Nu har det blivit dags att organisera allt detta. Hur du väljer att skapa struktur i röran av idéer och information är upp till dig. Vissa väljer att göra en mindmap, medan andra skriver olika rubriker för texten, och sedan placerar in lämpligt material under en passande rubrik. Inga sätt är dåliga, så länge de fungerar för dig.


Vi vill dock tillägga att det inte finns någon skarp gräns mellan det här steget, det föregående och de kommande. Att strukturera innehållet är en ständigt pågående process. Men nu bör du försöka besluta dig för en övergripande plan för i vilken ordning olika delar av ditt innehåll ska presenteras i texten.

Det är nämligen viktigt att du hittar en tydlig struktur i innehållet, så att du kan skapa en logisk disposition för texten. Det är nu du lägger grunden för en ”röd tråd” genom texten. Beroende på vilken sorts text du ska skriva kan olika sätt att strukturera innehållet vara mer eller mindre lämpligt. Så passar till exempel emfatisk disposition bra för nyhetsartiklar, medan tematisk disposition kan vara ett lyckat val för rapporter. Däremot är kronologisk disposition att rekommendera för såväl romaner som instruktioner. Vilken princip du väljer för att strukturera ditt innehåll beror alltså till stor del på vilken genre texten tillhör. Det viktigaste är dock att dispositionen underlättar läsningen och hjälper läsaren att ta till sig textens budskap.


Nu kan det också vara bra att börja sålla i ditt material. Kanske behöver du gallra bort dina svagaste argument eller stryka information som inte passar in – annars riskerar texten att bli alltför yvig. För mycket ovidkommande information kan göra det svårare för läsaren att fokusera på huvudbudskapet. I regel bör endast information som passar in i textens helhet, och som är relevant utifrån textens syfte, få finnas kvar. Att sovra i stoffet är ofta en svår uppgift, men också en nödvändig uppoffring om du vill att texten ska bli läsvärd.

4. Diskutera ditt innehåll och din disposition med någon

Nu kan det vara en bra idé att diskutera ditt innehåll och din disposition med någon. Att få konstruktiv kritik redan på det här stadiet kan underlätta arbetet enormt mycket längre fram i skrivprocessen. Kanske kan du få förslag om ett bättre sätt att strukturera ditt material, eller så kanske du kan få tips om ytterligare fakta eller argument som skulle förgylla din text. Det är fördelaktigt om du får sådan respons tidigt i skrivprocessen, då är det nämligen betydligt enklare att göra ändringar i texten. Ju tidigare du får feedback desto större nytta kan du ha av den.

5. Skriv ett första utkast

Nästa steg är att skriva ett första utkast. Såvida du inte har slarvat med de föregående stegen, så har du egentligen redan en text – själva skrivandet handlar nu om att få ned den på papper. De flesta ser säkert det här steget som det allra viktigaste i skrivprocessen. Och det är förvisso inte fel, men det är heller inte helt rätt.

Vi tror att det kan vara klokt att försöka avdramatisera det här steget en aning, annars är risken stor att du drabbas av skrivkramp. Det första utkastet är givetvis viktigt, men det behöver inte vara avgörande för den färdiga textens kvalitet. I de föregående stegen har du lagt en grund för skrivandet att utgå ifrån, och nu skriver du en första version av texten. Men du är långt ifrån klar. Många tänker att de är klara med texten så fort de har satt punkt efter den sista meningen, men då börjar en annan viktig del av arbetet: utkastet ska förädlas till en färdig text.

6. Bearbeta och redigera texten

Nu har det blivit dags att bearbeta och redigera din text. Inled med att läsa igenom texten och fundera över om du behöver lägga till mer information i någon del, eller rentav stryka något som inledningsvis verkade väsentligt, men som nu förefaller överflödigt. Medan man skriver är det lätt att låta tankarna dra iväg – nu gäller det att sudda ut sådana utsvävningar som hamnat på papper. Samtidigt ska du kontrollera att dina resonemang framgår tydligt i texten.

Ofta har du som skribent vissa restriktioner angående textens omfång. Skulle det första utkastet vara för långt har du då inget annat val är att korta ned texten. Kanske räcker det att ta bort något ord här och där, men ofta är det nödvändigt att radera hela resonemang – trots att de passar in i texten. När du blir tvungen att utföra sådana radikala åtgärder för att korta ned din text, måste du även säkerställa att det inte uppstår ett glapp i texten där resonemanget tidigare stod. Du behöver alltså redigera texten så att den fortfarande fungerar som en sammanhängande enhet. Annars är risken stor att läsaren tappar tråden.

skriv en bra text, skrivtips, bättre skribent

Under bearbetningen av texten är det också en god idé att fundera lite extra över dispositionen. Fungerade textens struktur så som du hade hoppats? Eller skulle texten gynnas av att du flyttade runt olika delar? Bara för att du tidigare hade en plan för vilken ordning textens innehåll skulle presenteras i, så innebär inte det att dispositionen är huggen i sten. Tveka inte att möblera om i texten.

När du kontrollerar textens struktur är det även viktigt att granska övergången mellan olika kapitel, stycken och meningar. Finns det en tydlig koppling mellan olika delar av texten? Det kan även vara bra att tydliggöra hur information i texten hänger samman med hjälp av olika sambandsord, t.ex. alltså, därför eller men. Sådana ord klargör förhållandet mellan olika delar av innehållet, och är viktiga för att läsaren enkelt ska kunna följa din tankegång genom texten.

7. Låt någon annan språkgranska texten

När du har skrivit det första utkastet samt bearbetat texten kan det återigen vara nyttigt att låta någon utomstående slänga ett öga på ditt verk. I det här skedet kan en djupare språkgranskning vara värdefull. En språkgranskare kommenterar inte bara eventuella språkliga missöden, utan uppmärksammar även semantiska besvär, otydliga resonemang och logiska luckor. Dessutom kan du få ytterligare synpunkter på struktur och innehåll.

När du fått tillbaka texten från granskningen återvänder du till skrivbordet och fortsätter bearbeta texten utifrån de kommentarer du har fått. Tänk på att kommentarerna är förslag, och i slutändan är det du själv som avgör ifall du vill ändra i texten eller inte.

8. Låt texten vila

Om du har tid över kan det vara smart att låta texten vila ett tag. Efter en paus från din text kan du läsa den med nya ögon. Efter några dagar är ditt eget resonemang inte längre lika uppenbart för dig själv, och du kommer troligtvis att upptäcka brister som du inte såg tidigare. Försök därför gärna planera skrivandet så att du får tid över för det här steget. Ju längre tid som texten får ligga desto bättre, men hur länge du kan vänta beror givetvis på en rad utomstående omständigheter. Vi rekommenderar åtminstone en dag, men gärna längre. Fortsätt sedan arbetet med att redigera texten.

9. Korrekturläs texten

Nu är din text nästan klar. Det näst sista steget är att korrekturläsa (eller återigen språkgranska) din text. Korrekturläs helst din text innan du justerar de sista grafiska detaljerna. Om du fixar den grafiska formen innan du korrekturläser texten, så riskerar du att åka på dubbelt arbete. De sista korrigeringarna under korrekturläsningen kan nämligen vålla problem för avstavningar, bilder och sidbrytningar. Det är bättre att först korrekturläsa och därefter ordna textens utseende.

korrekturläsning, språkgranskning, textlyft
Vid korrekturläsningen av texten letar du efter sådana mindre korrekturfel som kan uppstå när man skriver snabbt och fokuserar på innehållet. Kanske finns det fortfarande stavfel, dubbla mellanslag, teckenfel, syftningsfel eller särskrivningar i texten? Om du vill att din text ska vara trovärdig och göra ett seriöst intryck på läsaren, så är det av stor betydelse att du åtgärdar den här sortens störande språkfel.

Skulle du behöva hjälp med korrekturläsning eller språkgranskning kan du alltid överlåta uppgiften åt Textlyft. Då kommer en välutbildad språkvetare att läsa din text. På så vis kan du vara säker på att den håller hög språkliga kvalitet. Att låta någon annan korrekturläsa texten är alltid ett smart drag, eftersom det är lätt att bli blind för fel i sin egen text. Dessutom kanske du som skribent inte är helt säker på alla svenska skrivregler. Då kan det vara tryggt att få hjälp av någon sakkunnig.

10. Åtgärda eventuella språkfel

När du är klar med att korrigera de språkfel som korrekturläsaren hittade återstår bara att ”sätta” texten. Justera innehållet så att texten ser snygg ut tillsammans med eventuella bilder och tabeller, avstava ord för att få jämna rader och se till att rubrikerna sitter där de ska. När du är färdig är texten klar. 

Sammanfattning av skrivprocessen

Utifrån dessa steg skulle vi kunna dela in skrivprocessen i tre övergripande moment. Först ett moment då du gör förarbetet till texten; du planerar och samlar information. I nästa moment skriver du själva texten och sätter ord på dina tankar och idéer. Slutligen bearbetar du din text genom korrekturläsning, språkgranskning och redigering.


Kanske känner du att det vore alltför omständligt att gå igenom samtliga av dessa steg för varje text du ska skriva? Vi förstår att det eventuellt kan verka onödigt krångligt inledningsvis, men vi lovar också att det här sättet att arbeta med texter snart kommer att kännas helt naturligt. Då kommer det troligtvis att gå både fortare och enklare än tidigare att producera texter – och texterna kommer garanterat att hålla högre kvalitet.



   Charlie Kihl

textlyft, korrekturläsning, språkgranskning

Läs mer om att skriva en bra text:

Att skriva bättre i jobbet: en basbok om brukstexter (2017) av Barbro Ehrenberg-Sundin, Kerstin Lundin och Åsa Wedin. Förlag: Wolters Kluwer

Textens hantverk: om retorik och skrivande (2013) av Inger Lindstedt. Förlag: Studentlitteratur

Skrivboken 7:e uppl : Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier (2014) av Siv Strömquist. Förlag: Gleerups Utbildning AB

Vad är skillnaden mellan korrekturläsning och språkgranskning? En korrekturläsare ser till att texten är fri från språkfel. En språkgranskare ser även till att språket har bra flyt och att hela texten hänger ihop.

Antagligen har du hört talas om den röda tråden. Troligtvis av en lärare i grundskolan eller på skrivkurs. Men vad menas egentligen med den röda tråden? Och hur väver man in en röd tråd i texten?

Den som drabbas av skrivkramp börjar kanske ifrågasätta sin egen talang. Men skrivkramp kan drabba vem som helst, även erfarna författare. Låt inte skrivkrampen stoppa dig från ett liv som skribent.

Varje viktig text är värd lite extra uppmärksamhet. Innan du skickar in exempelvis din C-uppsats kan det vara en god idé att låta en språkgranskare kontrollerna att språket är korrekt och att hela texten håller hög kvalitet.

Kommentera artikeln

Behöver du hjälp med korrekturläsning och språkgranskning?